Idag har dagen knallat på i sin gilla gång.

Lite har blivit gjort och lite har blivit ogjort, men så blir det när man tar dagen som den kommer :)

Hans hade som vanligt i planerna att "hjälpa till" att laga lunch och denna gång råkade kameran finnas bredvid.

Så här sitter han från början, han kommer närmare sen:

Han brukar hänga med från början till slut och komma närmare och närmare, men idag tappade han intresset ovanligt fort och gick ut.

Kan ha något med att göra att jag började med att skala morötter, de var tydligen inte så intressanta.

Han skulle bara ha vetat att jag sedan skulle steka upp köttfärsbiffar :)

Fast han kom in och gjorde fördisken sen i alla fall.

Jag har klarat abstinensen efter "mina" dagisbarn relativt bra den här veckan. Har tänkt på dem lite nu och då, men det har ändå varit rätt lugnt.
Men för en stund sen sög det till i magen av längtan efter dem, det gjorde nästan ont.

Jag skrev om det på fb och några minuter senare var jag inbokad på en dags vikariat på dagiset i nästa vecka :)

Det är bara en dag, men det borde hjälpa någorlunda mot abstinensen :)

Plötsligt händer det liksom!

Idag hade jag bestämt mig för att göra köttfärsbiffar och bävade för hur det skulle gå med en viss katt i hus.

Ja själva biffarna är väl inte så stort problem, men själva smetlagandet är besvärligt.

Det ska luktas, sniffas, jamas, trängas, smygas och helst ska de bjudas på av den delikata köttfärsen.

Vi hade en upprepande diskussion idag:

- Mammas

- Mjaaaaaaaaaaaaaaaaaaauuuuuuuuu

- Mammas

- Mjaaaaaaaaauuuuuuuuuuuuuuuuuuu

osv.

Nåja till sist var smeten klar och katten hade fått lite efterlängtad köttfärs.

Smeten stod och mojsade till sig och sen började jag steka.

Jag lyckades få till 4 tunna fina biffar som jag tänkte att oj så bra de där blir som hamburgerbiffar....tills jag skulle svänga på dem.

De gick i tusen bitar, fanns ingen räddning alls.

Så ja, nöden har ingen lag, till lunch idag blev det köttfärspanna med kokt potatis.

Resten av smeten fick ett ägg till i sig och väntar på ett försök att göra biffar av igen.

Det blir inte alltid som man tänkt sig, men ja, köttfärspannan var helt okej som lunch i alla fall.

För flera veckor sen så tappade jag en bit av en tand, den plomben som åtgärdade min Thore Skogman-glugg.

Den har krånglat sen jag fick den ditsatt av min dåliga ex-tandläkare och det var inte första gången något lossnat från den plomben :(

Nu kändes det som hela plomben var lös när jag råkade tugga med den tanden.

Pga vikariatet på dagis så lyckades jag inte få till någon tid att åka till tandläkare, men igår, måndag var det dags.

Tyvärr har inte den braiga tandläkaren kommit tillbaks från mammaledigheten ännu så det var vikarien jag fick åka till.

Han är lite märklig och rätt fåordig.

Plomben lossnade genom att han bara tog i den så den var verkligen uttjänt.

Men nu inträffade det märkliga.

Han skrapade lite, spolade lite, la på något medel och sen satte han dit en ny plomb.

Ingen borrning?

Han slipade inte ens plomben??

Den är taggig och glipan till nästa tand är så stor att insidan av läppen vill åka in i den...hm...

Jag tyckte han verkade darrig på hand så kanske det var lika bra att han inte slipade, men det hela kändes väldigt märkligt.

Jag hoppas det i alla fall är okej och att läppen vänjer sig med problemen i plomben, för jag vill inte gå dit igen!

Snälla snälla braiga tandläkare, kom tillbaks från mammaledigheten nu!

Jag behöver dig!

Jag svarade just på en kommentar så när jag ändå är inloggad kan jag ju ta och skriva en blogg också.

Igår jobbade jag sista dagen på vikariatet på dagis.

Det kändes sorgligt, både barnen och jag var ledsna.

Jag hoppas jag får komma tillbaks snart igen.

Jag frågade om jag fick komma och hälsa på om abstinensen blev för stor och det fick jag :)

Jag kommer att sakna både barn och personal, jag har varit på ett himla fint dagis.

Konstaterade idag att jag måste handla, det är ju ingen annan som ser till att jag får i mig mat regelbundet nu på ett tag och här fanns det nästan ingenting kvar att äta.

Skrapade ihop till frukost och lyckas nog skrapa ihop en lunch...eller där skulle jag nog få till några till luncher tack vare frysens innehåll, men det tryter med färskvaror.

Det är två veckor sen jag handlade igen nu så det är nog på tiden!

Nä, nu ska jag ringa till posten och fråga varför i helsike jag fått en påminnelse på tv-avgiften när jag har den på automatisk betalning!!!

...så tar man sina sjukdomsattacker på nätterna!

Jag dras fortfarande med lite halv förkylning, något som känns som det inte riktigt vill bryta ut, men som gör sina attacker emellanåt.

I natt vaknade jag av att jag hostade så mycket så tårarna rann. Låg och flämtade efter luft efter attacken och undrade hur sjuk man får vara när man jobba på dagis.

Somnade om och när jag vaknade var jag rejält tilltäppt i ena näsborren.

Kände mig rätt risig, men eftersom jag är envis så släpade jag mig i duschen och där släppte det värsta av nästäppan.

Nös och hostade en hel del innan jag åkte på jobb och även lite nu och då under dagen, men jag hölls på benen och hölls vaken också ;)

Trött var jag och det var tjockt i bihålorna och kliade i halsen, men jag hölls på benen.

Somnade bort en stund efter jobbet, behövde det, blev väl inte direkt piggare, men vilan var nog bra.

Jag hoppas jag klarar av två dagar till nu...är man en god arbetstagare så är man!

Jag har inte känt mig speciellt pigg hittills denna helg, snarare lite väl långt under ytan.

Min helg bestod även av fredagen eftersom den jag vikarierat de två senaste veckorna jobbar måndag-torsdag.

Igår, fredag, hade jag magknip större delen av dagen.

Jag hade nog ingen större orsak till det, men i morse hade det i alla fall släppt.

Bara för att bytas ut mot ont i ena örat och ont i halsen på samma sida.

Jag har varit trött, trött, trött så jag har mest vilat och sovit.

Fast jag har hängt tvätt ute och tagit in den nästan torr också.

Och hämtat tidningen!

På en lördag...visserligen låg fredagstidningen där också, men det är väl en bagatell va?

Jag försöker mota förkylningen med just vilan och solhattsextrakt...lite vitlök och C-vitamin på det.

Jag tankade även D-vitamin på trappan, det var nämligen nästan lä där idag :)

Man har väl aldrig tid att vara förkyld, men eftersom jag ska vikariera även nästa vecka så är det mycket opassligt nu så jag fortsätter att mota...allt jag kan.

Igår natt gick Hans ut vid 4-tiden.

Jag brukar inte märka när han går ut, han har kattlucka, men jag råkade vara vaken när han gick ut.

När jag steg upp hade han inte dykt upp ännu.

Jag gjorde mina morgonsysslor och gjorde mig klar att åka på jobb...ingen katt dök upp.

Lockade på honom några gånger, men ingen katt dök upp.

Det var med en hel del oro jag åkte iväg på jobb.

Hela dagen kände jag oron, jag vet att han är en jägare och att han antagligen låg under någon buske och spanade på någon råtta eller något sånt, men det hjälper föga.

Men jag skötte mitt jobb och blev mycket glad och lättad när jag möttes av Hans när jag kom hem.

Tydligen hade han också tyckt det kändes konstigt när jag inte var hemma när han kom hem för han pratade en massa och lekte frimärke på mig :)

I natt höll han sig inne och låg nära mig nästan hela tiden.

Han tittade nogsamt på mig i morse så jag inte skulle rymma, vilket jag inte ska idag eftersom jag är ledig.

Jag är medveten om att det här kommer att hända igen (om jag får jobba mera framöver), det är så här på våren och sommaren. Han är ute och ränner på nätter och mornar, men varje år måste jag vänja mig.

Han skulle i alla fall kunna komma och visa sig innan jag åker iväg på jobb tycker jag.

Undrar om jag borde skaffa en klocka åt honom?

...annars får det vara!

Idag är det fastlagstisdag och jag har inte ätit någon fastlagsbulle :(

På jobbet serverades något som kallades det, men det var ju syltbullar :(

Men ungarna åt ju med god aptit och det var huvudsaken förstås :)

För mig är fastlagsbullar fyllda med mandelmassa, annars är de inga fastlagsbullar.

Jag är inte överförtjust i vispad grädde och för att klara av en bulle med mycket grädde så krävs det att det är mandelmassa där för mig, annars går det inte!

Minns fortfarande med rysningar syltbullen jag råkade äta ifjol för att någon tog fel bulle åt mig...urk va mycket grädde och söt sylt :(

Så i år är jag utan fastlagsbulle helt på den rätta dagen, kan skylla mig själv som inte tog vägen via Hugos...och förresten har jag ätit några tidigare i år så ja...jag klarar mig!