Vilka underbara vårdagar vi har nu :)

Jag litar dock inte riktigt på detta ännu, tror det kommer bakslag ännu, men bäst att ta vara på det så länge det hålls så här liksom.

Min trappa är invaderad av myror...som alla vårar...och de vill in!!!

De stör mig någge fruktansvärt, jag vill inte ha in dem förstås och sen förstör de min bästa plats att sitta på när det är vår!

Det är nästan alltid lä på min trappa, det är underbart att sitta där och lapa D-vitamin, men det går inte nu om man inte vill ha myror i brallan då :(

Så jag tog till att sätta mig i hammocken istället. Den har förstås ingen paviljong över sig ännu och då förstås inga kuddar heller. Jag satte mig på en sån där stolsdyna som man brukar ha i plaststolarna och det var ju i alla fall varmt nog.

Satt där länge och väl, läste tidningar och det var varmt och skönt.

Sen skulle jag stiga upp...aj aj aj aj...vilken jädra träsmak jag hade i rumpan!

Så dagen efter var jag lite klokare och hämtade solstolen, mycket mjukare sa rumpan :)

Det är dock inte så himla varmt när man inte hamnar i lä (attans myror som snott min trappa), så jag har behållit jackan på...och satt en keps på huvudet så jag inte går och får solsting.

Kepsen är även praktisk att skugga ögonen med så man ser vad man läser :)

Hans har tyckt att jag varit fin att ligga på också, mjukt och varmt liksom.

Det har varit fina dagar, solen gassar på och försöker driva bort kylan från vinden.

Fåglarna kvittrar och söker mat både här och där.

Jag har på tal om det en knäpp talgoxe här utanför. Den kommer flygande och sätter sig på en spröjs på fönstret, sen hoppflyger den liksom för att komma upp till spröjsen ovanför. Vilket den misslyckas med och dimper ner på samma spröjs. Så där håller den på...tills den plötsligt flyger till uteserveringen (precis vid fönstret) och sätter sig och äter. Och det upprepas hur många gånger som helst under dagarna.

Det tog rätt länge innan jag såg några fjärilar här i år, men de senaste dagarna har det nästan vimlat av dem.

De är så vackra :)

Så just nu är dagarna fyllda med solsken, fågelkvitter och fjärilar, det är väl dumt att klaga!

Man kan längta efter mycket.

Vissa saker är uppnåeliga, andra är det inte.

Förra veckan längtade jag efter "mina" barn på dagis och den längtan fick jag tillfälligt släckt med vicket där i tisdags. Men jag lär säkert få den längtan igen, tusans mysungar att nässla sig in i mitt sinnet :)

I flera veckor har jag längtat efter pizza, det var så länge sen jag åt pizza sist!

Igår efter jag varit på laser så skulle jag äntligen få äta pizza.

Berättade om min längtan för laserkvinnan och så blev hon också sugen på pizza :)

Min längtan blev tillfredsställd när jag åt pizza med en god vän och hennes ena dotter sedan.

Så gott med pizza...mmmm.....och andra halva kan jag äta till lunch idag också...längtar redan ;)

Så trevligt att träffa dem igen, har längtat efter dem också.

Så nu har jag lyckats dämpa längtan efter en del saker, men ännu finns det massor jag längtar efter som tar längre att uppnå och även sånt som inte går att uppnå.

Sånt är livet, man går här med sin längtan liksom...men ibland blir det rätt bra ändå.

Idag fick jag jobba på dagis igen :)

Bara en dag den här gången, men med tanke på vilken abstinens jag fick efter "mina" dagisbarn i fredags så var det en välbehövlig dag :)

Jag kände mig lite snurrig när jag kom in på dagiset, men ändå kändes det så välbekant och hemma.

Jag har ju faktiskt bara vara borta därifrån i lite över en vecka.

Jag möttes av glada hälsningar från personalen, stora leenden och "välkommen tillbaks" och "kul att se dig här igen" :)

När jag kom in på "min" avdelning så möttes jag av glada barn och massor av kramar :´)

Åh så härligt att se dem igen :)

Sen var vi så där vana igen, de känner ju mig, jag känner dem och dagen gick sin gilla gång.

En bra dag på en plats som gör mig glad och med  människor, både stora och små, som gör mig glad.

Jag hoppas jag snart får komma tillbaks igen, blir sån där glad-Susy av det där stället :)

Idag har dagen knallat på i sin gilla gång.

Lite har blivit gjort och lite har blivit ogjort, men så blir det när man tar dagen som den kommer :)

Hans hade som vanligt i planerna att "hjälpa till" att laga lunch och denna gång råkade kameran finnas bredvid.

Så här sitter han från början, han kommer närmare sen:

Han brukar hänga med från början till slut och komma närmare och närmare, men idag tappade han intresset ovanligt fort och gick ut.

Kan ha något med att göra att jag började med att skala morötter, de var tydligen inte så intressanta.

Han skulle bara ha vetat att jag sedan skulle steka upp köttfärsbiffar :)

Fast han kom in och gjorde fördisken sen i alla fall.

Jag har klarat abstinensen efter "mina" dagisbarn relativt bra den här veckan. Har tänkt på dem lite nu och då, men det har ändå varit rätt lugnt.
Men för en stund sen sög det till i magen av längtan efter dem, det gjorde nästan ont.

Jag skrev om det på fb och några minuter senare var jag inbokad på en dags vikariat på dagiset i nästa vecka :)

Det är bara en dag, men det borde hjälpa någorlunda mot abstinensen :)

Plötsligt händer det liksom!

Idag hade jag bestämt mig för att göra köttfärsbiffar och bävade för hur det skulle gå med en viss katt i hus.

Ja själva biffarna är väl inte så stort problem, men själva smetlagandet är besvärligt.

Det ska luktas, sniffas, jamas, trängas, smygas och helst ska de bjudas på av den delikata köttfärsen.

Vi hade en upprepande diskussion idag:

- Mammas

- Mjaaaaaaaaaaaaaaaaaaauuuuuuuuu

- Mammas

- Mjaaaaaaaaauuuuuuuuuuuuuuuuuuu

osv.

Nåja till sist var smeten klar och katten hade fått lite efterlängtad köttfärs.

Smeten stod och mojsade till sig och sen började jag steka.

Jag lyckades få till 4 tunna fina biffar som jag tänkte att oj så bra de där blir som hamburgerbiffar....tills jag skulle svänga på dem.

De gick i tusen bitar, fanns ingen räddning alls.

Så ja, nöden har ingen lag, till lunch idag blev det köttfärspanna med kokt potatis.

Resten av smeten fick ett ägg till i sig och väntar på ett försök att göra biffar av igen.

Det blir inte alltid som man tänkt sig, men ja, köttfärspannan var helt okej som lunch i alla fall.

För flera veckor sen så tappade jag en bit av en tand, den plomben som åtgärdade min Thore Skogman-glugg.

Den har krånglat sen jag fick den ditsatt av min dåliga ex-tandläkare och det var inte första gången något lossnat från den plomben :(

Nu kändes det som hela plomben var lös när jag råkade tugga med den tanden.

Pga vikariatet på dagis så lyckades jag inte få till någon tid att åka till tandläkare, men igår, måndag var det dags.

Tyvärr har inte den braiga tandläkaren kommit tillbaks från mammaledigheten ännu så det var vikarien jag fick åka till.

Han är lite märklig och rätt fåordig.

Plomben lossnade genom att han bara tog i den så den var verkligen uttjänt.

Men nu inträffade det märkliga.

Han skrapade lite, spolade lite, la på något medel och sen satte han dit en ny plomb.

Ingen borrning?

Han slipade inte ens plomben??

Den är taggig och glipan till nästa tand är så stor att insidan av läppen vill åka in i den...hm...

Jag tyckte han verkade darrig på hand så kanske det var lika bra att han inte slipade, men det hela kändes väldigt märkligt.

Jag hoppas det i alla fall är okej och att läppen vänjer sig med problemen i plomben, för jag vill inte gå dit igen!

Snälla snälla braiga tandläkare, kom tillbaks från mammaledigheten nu!

Jag behöver dig!

Jag svarade just på en kommentar så när jag ändå är inloggad kan jag ju ta och skriva en blogg också.

Igår jobbade jag sista dagen på vikariatet på dagis.

Det kändes sorgligt, både barnen och jag var ledsna.

Jag hoppas jag får komma tillbaks snart igen.

Jag frågade om jag fick komma och hälsa på om abstinensen blev för stor och det fick jag :)

Jag kommer att sakna både barn och personal, jag har varit på ett himla fint dagis.

Konstaterade idag att jag måste handla, det är ju ingen annan som ser till att jag får i mig mat regelbundet nu på ett tag och här fanns det nästan ingenting kvar att äta.

Skrapade ihop till frukost och lyckas nog skrapa ihop en lunch...eller där skulle jag nog få till några till luncher tack vare frysens innehåll, men det tryter med färskvaror.

Det är två veckor sen jag handlade igen nu så det är nog på tiden!

Nä, nu ska jag ringa till posten och fråga varför i helsike jag fått en påminnelse på tv-avgiften när jag har den på automatisk betalning!!!

...så tar man sina sjukdomsattacker på nätterna!

Jag dras fortfarande med lite halv förkylning, något som känns som det inte riktigt vill bryta ut, men som gör sina attacker emellanåt.

I natt vaknade jag av att jag hostade så mycket så tårarna rann. Låg och flämtade efter luft efter attacken och undrade hur sjuk man får vara när man jobba på dagis.

Somnade om och när jag vaknade var jag rejält tilltäppt i ena näsborren.

Kände mig rätt risig, men eftersom jag är envis så släpade jag mig i duschen och där släppte det värsta av nästäppan.

Nös och hostade en hel del innan jag åkte på jobb och även lite nu och då under dagen, men jag hölls på benen och hölls vaken också ;)

Trött var jag och det var tjockt i bihålorna och kliade i halsen, men jag hölls på benen.

Somnade bort en stund efter jobbet, behövde det, blev väl inte direkt piggare, men vilan var nog bra.

Jag hoppas jag klarar av två dagar till nu...är man en god arbetstagare så är man!