Susy funderar vidare

Alla inlägg under mars 2012

Av Susy - 30 mars 2012 18:34


I tisdags när jag var på Stickcafé blev jag igenkänd.

Det är visserligen inte så ovanligt eftersom jag i många år haft jobb som gjort att jag blivit en offentlig person, men den här gången var det faktiskt inte därför.

De kände igen mej för att jag är min mors dotter....för att hon var frissa och för att många av dem varit hennes kunder.

Det var väldigt tryggt att mamma hade sin frisering i källaren på vårt hus.

Hon var alltid hemma när jag kom hem från skolan och jag hade alltid sällskap.

Jag satt oftast under bordet där det fanns tidningar och sånt. Jag har ingen aning om varför jag satt just där.

Jag lyssnade en hel del (kanske det var där jag slutade komma ihåg skvaller??!!) och pratade förmodligen ännu mer  

De mindes mej därifrån, mammas gamla kunder och de log åt minnet åt tösen som satt under bordet och babblade :)


Annars så har återigen nyfikenheten över mitt föräldrarhem ramla på mej. Det har varit flera som frågat mej om det de senaste veckorna.

Ja, jag vet att det står tomt, ja det är mitt.

Ja, jag har tänkt flytta dit, men det är något med att ha råd, tid och ork att göra det klart också.

En dålig renovering som måste fixas, ett vattenproblem som måste lösas (var finns det en vettig rörmokare som kan lyssna på vad betalaren vill ha gjort fast hon är av kvinnligt kön???) och så var det alla prylar då.

Det av värde har lämnat huset, men allt sånt där som mamma och pappa samlat på, vad gör jag med det?

Det har mest sentimentalt värde och är svårt att göra sig av med för en blödig dotter.


Fast en av samlingarna finns i alla fall att att beskåda på Jomala bibliotek från och med nästa vecka.

Mammas docksamling (reseminnen) finns där i ett av vitrinskåpen. Oj va dockor hon hade och oj vilka nostalgitrippar jag fick när jag plockade ihop dem.

Rea Swanson m.fl ställer ut sina dockor (m.fl. är min mamma) + lite till grejer som jag plockade ihop.

Kom och titta vettja!

ANNONS
Av Susy - 29 mars 2012 16:35


Den här veckan har varit omväxlande, både när det gäller arbetsuppgifter och ålder.

Ja, alltså min ålder har varit jämn, jag är ju 25 som vanligt, men på dem jag jobbat med då alltså.


I måndags hade jag avslutning för en Bibbaklubb. Den bestod av film, popcorn, chips och saft. En sån där jobbig avslutning på dagen alltså (fast det är klart någon måste ju plocka fram och bort...och sopa upp popcorn också).


I tisdags var jag prao på Stickcafét på Rönngården.

Jag ska ta över det från hösten är det meningen och då måste jag ju se vad som ska göras liksom.

Och träffa dem som håller till på Stickcafét. Det är mest de som bor där på Rönngården, det är ett ålderboende alltså.


I onsdags var det dags för avslutning för den andra Bibbaklubben. Även här körde jag det vinnande konceptet film, popcorn, chips och saft. Fast vi såg en annan film än den i måndags...trevlig omväxling för på- och avplockaren :)


Jag vet inte om min kropp blev förvirrad av detta hoppande mellan unga och gamla i slutet på arbetsdagarna eller vad det var, men när jag kom hem igår började den plötsligt göra gräsligt ont. Benen kändes som de vägde ca 50 kg stycket. Har ingen aning om vad det var eller är...för det är kvar idag också, men en lite lindrigare variant tack å lov.


Imorgon är det ungdomar som gäller i slutet på arbetsdagen...hoppas min kropp klarar av det!

ANNONS
Av Susy - 25 mars 2012 09:31


På morgontv idag så pratar de om Haga-mannen och där stod jag vid diskbaljan (hör och häpna!) och lyssnade.

Det fick mej att fundera på hur rättsystemen är uppbyggda när de släpper ut återfallsförbrytare ur fängelse.

Hur kan de få så korta straff att de kan komma ut så fort?

De borde i alla fall vara gamla gubbar och tanter när de kommer ut anser jag.


En gångs förbrytare är ju sin sak, ja alltså, det är ju inte heller okej, men man måste få en chans i livet att ändra sig och förstå att man gjort fel. Det beror ju förstås på vad man gjort för brott, vissa bör man låsa in och kasta bort nyckeln för fast de "bara" gjort ett brott.


Men nu var det återfallsförbrytare jag tänkte på.

Tex seriemördare och -våldtäktsmän (har det förekommit  serievåldtäktskvinnor??), hur tänker man när man släpper ut sådana?

Och varför får de permis??

Okej, de kanske får vård i fängelset och verkar ha bättrat sig, men kan man faktiskt lita på det?

De har ju upprepade gånger gjort andra människor illa.

Jaha, deras dåd var ett rop på hjälp...men hur många gånger ska man då egentligen få "ropa"?

Och hur många gånger får man langa knark utan att få ett kännbart fängelsestraff??

Hur mångas liv har inte alla dessa förstört?

Borde de inte få ett straff för varje liv??

Av Susy - 19 mars 2012 15:55


Jag vet inte vad som riktigt hände idag alltså...

Jag skulle i lugn och ro hämta mat i skolans matsal som vanligt och hade lassat upp sallad och potatis på tallriken och närmade mig leverbiffarna. Plötsligt låg det jag redan tagit på bänken framför mej!

Ungarna runt mej visste inte vad de skulle göra...ännu mindre sen jag uppmanat dem att skratta :)

Det skedde liksom i en handvändning...stod där helt plötsligt med tallriken upp och ner ovanpå maten.

Jag skulle ta bort det jag spillt när några tjejer kom dit och jag erkände att det var jag som råddat.

- Hur bar du dej riktigt åt? frågade de.

- Jag har ingen aning, svarade jag sanningsenligt.

Jag är ändå glad att jag inte hunnit ta sås och lingonsylt, nu var det mest en torr röra liksom, men det hjälper mej inte att förstå vad tusan som hände riktigt!

Jag klarade sen faktiskt av att lassa på mat på tallriken och bära den till vårt personalrum utan att vända tallriken upp och ner...alltid något :)


På tal om i en handvändning, vad hände med våren?

Av Susy - 13 mars 2012 15:19


Idag åkte jag tidigare från jobbet för att sen jobba mej vidare i diverse affärer.

Jag behövde göra divers inköp till jobbet och framför allt till påskpysslet nästa vecka.

Första affären gick helt ok, kanske för att den ligger i Jomala, dvs på landet ;)

Det var sen det blev jobbigare...jag måste in till stan  

Det gick nog ok i den affären jag var in i och det var med glädje jag konstaterade att jag hittade det jag behövde till påskpysslet där, jag behövde inte gå till någon till affär!


Men nu var det ju som så att jag borde ha gjort några privatärenden i stan när jag ändå var där....men icke...jag kikade mot vårt stooooora centrum och tänkte: - En annan dag!

Sedan rusade jag hastigt till bilen och körde raka spåret hem till det trygga landet!

Är man stadskygg så är man  


Av Susy - 11 mars 2012 07:50


Det här har jag berättat förut, men för att förklara rubriken måste jag ta det igen :)

I onsdags började min dag med huvudvärk, den fortsatte resten av dagen och det var nog migränvarning över den, men jag ignorerade det så gott det gick.

Jag borde ha åkt och handlat till jobbet och mig själv på vägen hem, men jag kände att det går inte.

När jag kommit hem hade det nått till migrän, jag gav Hans mat och damp sedan ner i sängen. Det finns liksom inga val när jag får migrän, jag måste lägga mej och jag hoppas jag kan somna.

Jag sov i 3 timmar, lite hackigt visserligen, men ändå i 3 timmar.

När jag vaknade gjorde det fortfarande ont, men det var lite mer uthärdligt.


Min migrän brukar hålla i sig max i två dagar och då går det att leva någorlunda med den dag två.

Nu var det som om migränen inte alls försvann, den hängde kvar och bytte sida dag från dag. Jag klarade av att vara på jobb och sköta det jag måste sköta, men jag blev hemskt trött av att hela tiden ha ont.

Jag tog piller två gånger och det gör jag nästan aldrig i vanliga fall.


När det aldrig släppte så trodde jag att jag hade något värre fel, men sen läste jag en status på fb och såg att det var flera migrän-människor som hade problem. Det blev en lättnad, att veta att flera hade samma problem liksom.

Tydligen hade det något med solstormar och fullmånen att göra.


Värken satt alltså i från onsdagen och fortfarande igår, lördag, hängde den kvar. Framåt kvällen kändes det som det började lätta...jag kände hopp...men vågade inte ta ut det i förskott.

Men idag *peppar, peppar* känns det faktiskt helt ok :)

Äntligen!

Av Susy - 8 mars 2012 17:48


...gjorde jag något utanför hemmet på kvällar och helger.

Var sån där social typ...umgicks med vänner och åkte på evenemang.

Var på bio, åkte och hörde på lokala band...gick på lokal...och ja jag var riktigt aktiv.


Nu är jag hemma så mycket jag kan, längtar alltid hem!

Umgås med folk via fb, mail och i enstaka fall mess...och ännu mer sällan via telefon.


Jag får ångest bara jag tänker på att dricka alkhol och gå på lokal.

Det är skrattretande att tänka på att jag faktiskt varit en riktig festprisse...


Sunt?

Ja, jag vet inte jag...men jag trivs hemma och tycker det är skönt att vara utan program när jag inte är på jobb.


Ensamt?

Näe, Hans är ju här hemma och ni är ju där...bara ett klick eller två ifrån mej.


Det funkar för mej i alla fall :)

Av Susy - 7 mars 2012 21:13


....jag har en blogg jag...eh....och inte blir det något omväldande skrivet här idag heller.

Hade ont i skallen hela dagen och framåt eftermiddagen började det ge migränvarningar deluxe.

Jag borde ha åkt och handlat till jobbet och till mej själv, men näe, det blev raka spåret hem istället.

Hans fick mat och jag damp i sängen och sov i runt 3 timmar (med Back-on-Track filten under axlarna), men ändå släppte det inte :(

Mådde illa också, men det hade nog med att göra att jag inte kunnat äta något sen lunchen.


Jag har inte varit uppe många timmar, men tänker ändå lägga mej igen nu...på spikmattan och hoppas att alla rester av migränen är borta imorgon.

Presentation


Jag heter Susy och bor på Åland

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

Fråga mig

11 besvarade frågor

Besöksstatistik

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3
4
5
6
7 8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29 30
31
<<< Mars 2012 >>>

Sök i bloggen

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se