Det går trögt det här med att komma på fötter eller ja, jag är nog lite för otålig.

Jag vill ju bli bra nu jag!

Det går upp och ner med hur jag mår, ansiktsförlamningen består, men jag tycker det blivit lite mjukare.

Känner ibland att det sticker eller rycker på högra sidan och då blir jag glad, alla tecken på liv där är ju bra :)

Jag insåg igår att jag inte kommer att orka åka på jobb ännu.

När jag stiger upp på morgonen (vaknar runt 5 och är pigg!?!) så känns det som jag skulle kunna åka på jobb.

Sen när jag ätit frukost och tagit mina piller så rasar jag igen...blir helt slut och måste vila efter minsta lilla.

Det är då jag förstår att det inte går att jobba ännu, kan ju inte lägga mej och vila i tid och otid på jobbet liksom.

Så igår samlade jag kraft (gillar inte att nojsa eller gnälla) och ringde upp första läkaren jag var till i måndags.

Jag berättade hur det var och han lyssnade och sa sedan att jag hade en sjukskrivning på 10 dagar att hämta där.

10 dagar!!!

Jag hade tänkt mej torsdag-fredag jag...och sen helgen på det. Största doserna av medicinen börjar trappas ner då och jag räknar med att jag ska bli piggare då.

När doktorn hörde hur chockad jag blev över längden på sjukskrivning så sa han att jag nog behöver så länge, men om jag känner att jag orkar så får jag gå på jobb tidigare :)

Så min plan ligger på att komma tillbaks på jobb senast på onsdag faktiskt...hoppas det håller.

Tråkigt det här ju...