Igår åkte jag till en blomsterhandel för att köpa kondoleansblommor.

Jag sa inte först att det var kondoleansblommor så hon tänkte packa in dem i cellofan, men när jag nämnde vad jag skulle ha dem till så tog hon genast bort det.

De packade inte in sådana blommor i cellofan, det skulle vara skillnad på sorg och glädje.

Det fick mej att tänka att gränsen mellan sorg och glädje är tunn och skiljs åt bara av en bit genomskinligt plast....

Blommorna fick jag i alla fall med mej och jag besökte grannen som blev änka för ca en vecka sen. Hon blev glad över att jag kom. Vi pratade och grät i runt en timme. Kändes bra att finnas där för henne och jag sa att jag finns i fortsättningen också, bara att höra av sig.

Besökte även hennes dotter med man och gav en blomma åt dem också.

Blev överfallen av Axl som inte ville låta mej vara i fred alls, han verkar gilla mej den lilla toktaxen   

Jag har tänkt på mina grannar och deras sorg hela veckan och skickade en hälsning med ena barnbarnet förra helgen, men jag har inte lagat mej dit förrän igår.

Förra helgen var det så mycket folk som besökte dem och denna vecka har mina tider varit lite konstiga så det blev inte av förrän igår.

Det känns bra att visa sin omtanke och jag vet av egen erfarenhet att det är skönt med folk som visar att de inte är rädda för död och sorg.

Människor i sorg har inte pest eller nåt sånt, de behöver inte hanteras extra varsamt, var bara en medmänniska. En kram eller en klapp på axeln räcker långt om inte orden räcker till.

Och möter du en människa i sorg nånstans och inte vet vad du ska säga så räcker det bra med ett Hej!

 

Bella

31 mars 2011 10:50

Jag är övertygad om att dina grannar blev tröstade av ditt besök. Du är bra på sådant där du Susy! Det är inte alltid lätt att möta människor i sorg. Kram!

Susy

1 april 2011 08:02

Ja, jag har ju en viss (läs alltför mycket) erfarenhet av sorg. Kram tillbaks

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag har ögoninflammation      Det är inte roligt alls, visserligen är jag ju rörbar ännu, men väldigt trött och ser dimmigt med det ögat som inflammationen är på. Det lär ju vara mycket smittsamt också så jag har inte vågat fara någonstans ...

  Jag kände kattpinks lukt hemma i flera dagar och jag tittade misstänksamt på katten. Jag fattade inte var hon skulle ha kunnat kissa! Och så slog jag en blick på påskriset, som jag i år hade klippt från ett körsbärsträd som varit lite i vägen...

  Med mycket menar jag att jag tänker på en tjej som dog för några dagar sedan. Hennes mamma messade mig om det, innan ryktena gått ut om det liksom. Jag har inte träffat tjejen sen före pandemin, det vart lite konstigt efter den liksom. Tjej...

  Det var så länge sen jag var till en optiker att det inte är klokt. Orsaken är att jag måste byta bågar och det har jag inte haft råd med. Inte har jag väl råd nu heller, men läget är i alla fall bättre nu      Det märkliga i saken var at...

  ...ju den sista i månaden igen!!! Jag förstår inte att jag inte har något att skriva om oftare. Eller jag förstår nog det, för mitt huvud fungerar ju inte riktigt som det ska mer   Jag är inte helt blåst, men när jag glömmer bort nästan all...