Jag har själv två sådana här listor, båda gjorde i ungdomsgrupper. De lättar upp mitt sinne, gör mej rörd och glad :) Men berättelsen nedan tog jag från fb.

Läs det här fast du har dåligt med tid, du kommer inte att ångra det.

En dag bad en lärare sina elever att skriva ner namnen på sina klasskompisar på ett papper. Dom skulle sätta ett litet mellanrum mellan varje namn.

Sen bad hon dem tänka på det bästa dom kunde säga om varje person och skriva ner det under namnet.

Det tog klassen resten av lektionen att göra det, och när dom skulle gå så lämnade dom sina lappar till läraren.

På lördagen gjorde läraren en lista till varje elev där det stod vad dom andra hade sagt om dem och på måndagen fick dom den.

Efter ett tag log eleverna. Är det verkligen sant viskades det.

Jag visste inte att jag betydde så mycket för någon och att de gillar mig så mycket var dom flesta kommentarerna.

Hon visste inte om dom visade eller diskuterade sina listor med sina föräldrar, men det gjorde inte så mycket. Uppgiften hade haft den effekt, hon hade önskat.

Eleverna var tillfreds med sig själva och varandra. Gruppen arbetade vidare.

Många år senare, blev en av eleverna dödad i Vietnam och läraren deltog i begravningen.

Hon hade aldrig sett en militär död i en kista.

Han såg så fin och vuxen ut. Kyrkan var fylld med alla hans vänner och en efter en gick förbi kistan en sista gång.

Läraren var den sista, som välsignade den döde i kistan.

När hon står där, kommer en av soldaterna, som var med och bar kistan fram till henne. 'Var du Marks lärare?'

Hon nickade 'ja.' Sen sa han: 'Mark pratade mycket om dig'

Efter begravningen deltog dom flesta av Marks tidigare klasskamrater i en sammankomst. Marks mor och far var också där, de ville gärna prata med hans tidigare lärare.

'Vi vill gärna visa dig något' sa hans far, medan han tog plånboken ur sin ficka. 'De hittade det här på Mark, då han blev dödad. Vi tänkte att du kanske skulle känna igen det här'. Medan han försiktigt vek ut två pappersbitar, papper som tydligen hade blivit tejpad ihop, pga. slitage alla gångerna det hade vikts ihop.

Läraren visste utan att se på papperet, att det var det samma papper, som hon hade skrivit alla de fina orden klasskompisarna hade sagt om Mark.

'Tack för att du gjorde det här' sa Marks mor. 'Som du kan se, så var det värdefullt för Mark.'

Marks kompisar samlades omkring henne, Charlie log snett och sa, 'jag har också kvar min lista, den ligger överst på skrivbordet hemma.'

Chucks fru sa, 'Chuck ville ha det i vårt bröllopsalbum'

'Jag har också kvar mitt, det är i min dagbok' sa Marilyn.

Sen tog Vicky, en annan klasskompis, fram sin plånbok och visade sin lista för gruppen, och sa stolt. 'Jag har det alltid med mig, jag tror att vi alla har kvar vår lista.'

Då satte sig läraren sig ner och grät. Hon grät för Mark och alla hans vänner som aldrig skulle få se honom igen.

De flesta människor i dag uppför sig, som att dom har glömt att livet en dag tar slut. Ingen av oss vet, när den dagen kommer. Så var snäll, berätta för dem du sätter pris på och tycker om, att de är speciella och viktiga. Berätta det före det är för sent.

Kom ihåg, du skördar det du sår. Kom ihåg att du betyder något för någon!

Ps. Jag tog bort allt det där med att skicka vidare, det gör ni som ni själva vill, men mina två listor med goda ord om mej från andra är mycket värdefulla för mej...och nu måste jag titta i dem igen :)

 

lilith

5 januari 2012 15:50

Det var en jättefin historia! Mycket tänkvärd. :))

Susy

5 januari 2012 20:24

Ja, man ska alltid säga det goda man tycker om andra :)

 

Pamsan

5 januari 2012 17:10

Den var bra! :)

Susy

5 januari 2012 20:24

Ja och tårframkallande!

 

Bella

5 januari 2012 23:34

Susy.
Jag tycker du är en superfin bloggkompis, intelligent och kvickt rolig.
Så det så!

Susy

6 januari 2012 06:40

Åh Bella, tack :)
Jag tycker du är en jättebra bloggkompis och du skriver så roligt om dej och de dina. Du bjuder på dej själv :)
Så det så!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Idag när jag hämtade tidningen ur lådan så såg jag att grannens bil var hemma och jag blev rädd. Ja inte för grannen, utan för att bilen var hemma på dagen. Frun i huset ligger nämligen på sjukhuset och är dödssjuk i cancer    Han brukar va...

  Jag hade lyckats tövla bort lösenordet hit och det var ett helsike att få tillbaks det. Men nu är det gjort och nu ska jag skriva en blogg...om någonting...eh...vet inte vad jag ska skriva liksom. Så tack och hej för den här gången    ...

  Den här katten jag bor ihop med var billig idag vid tid för min tupplur. Plötsligt börjar hon springa runt huset som en galning, jag sa åt henne på skarpen och hon lugnade ner sig. Jag höll precis på att somna när hon började igen    Jag sa...

  Skriva blogg alltså. Det är den sista dagen i månaden och jag har inte fått någon blogg skriven så det är måsta på nu      Inte har det väl hänt så mycket riktigt, men jag firade faktiskt jul hos min brorson med familj eller jag var där någ...

  Faktiskt så är det inte vinter förrän den 1 december!!! Och det är inte jul förrän på Lilla Jul (2 december detta år)!!! Kan ni förstå det?     Det är faktiskt så, men inte många som förstår det och till stan ska jag inte åka just nu för ...