Igår var jag på begravning.

En av mina grannar begravdes, den äldsta i raden.

För en som är så lättrörd som jag är begravningar inte något lätt.

Jag sörjer med familjen, känner för dem så mycket.

Denna familj är en mycket rar familj, man ser att de finns för varandra, bryr sig om. Det gör ju förstås mej ännu mer rörd.

Jag är egentligen ingen krammänniska, det har jag sagt förut, men efter att jag fick äran att bära byssbornas blomma till graven så kramade jag så gärna om dem i den här familjen. De är sådana som man vill krama och har man sorg så känns varma, välmenande kramar så skönt. Det vet jag av erfarenhet.

På begravningskaffet skrattade jag flera gånger, igen, fast jag tyckte det var så hemskt när jag var med om min första nära begravning, mormors. Nu förstår jag att det hör till när man pratar om annat och träffar folk man inte sett på länge.

Sen är det nog lite av lättnad också, det värsta är liksom över när begravningen är över. Nu måste man vidare, man har inget val mera, man måste ta sig vidare i livet utan att ha den man mistat nära. Det vet jag också av erfarenhet.

Det är tusan inte lätt, men livet måste gå vidare.

Innan jag åkte därifrån (åkte med ännu en god granne, som även fixat begravningsblommorna) passade jag på att krama om de närmsta släktingarna igen, kändes fortfarande bra att göra det.

Behöver ni fler kramar får ni säga till, jag finns!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag har ögoninflammation      Det är inte roligt alls, visserligen är jag ju rörbar ännu, men väldigt trött och ser dimmigt med det ögat som inflammationen är på. Det lär ju vara mycket smittsamt också så jag har inte vågat fara någonstans ...

  Jag kände kattpinks lukt hemma i flera dagar och jag tittade misstänksamt på katten. Jag fattade inte var hon skulle ha kunnat kissa! Och så slog jag en blick på påskriset, som jag i år hade klippt från ett körsbärsträd som varit lite i vägen...

  Med mycket menar jag att jag tänker på en tjej som dog för några dagar sedan. Hennes mamma messade mig om det, innan ryktena gått ut om det liksom. Jag har inte träffat tjejen sen före pandemin, det vart lite konstigt efter den liksom. Tjej...

  Det var så länge sen jag var till en optiker att det inte är klokt. Orsaken är att jag måste byta bågar och det har jag inte haft råd med. Inte har jag väl råd nu heller, men läget är i alla fall bättre nu      Det märkliga i saken var at...

  ...ju den sista i månaden igen!!! Jag förstår inte att jag inte har något att skriva om oftare. Eller jag förstår nog det, för mitt huvud fungerar ju inte riktigt som det ska mer   Jag är inte helt blåst, men när jag glömmer bort nästan all...