Sorgen fick jag reda på när en granne ringde och berättade att Rubi hade dött   

Rubi som var min första lärare och även mina föräldrars goda vän.

Jag träffade henne i julottan, jag blev jätteglad för jag har inte träffat henne på verkligt lång tid.

Hon satte sig bredvid mig i kyrkan och vi pratade på tills det började, sen sjöng vi istället.

Det var Rubi som sade att om vi hade haft fantasi på betyget hade jag fått 11 i det.

Det var även för henne jag berättade om min syster som hade ramlat ner för ett berg och dött (så mycket fantasi får man nog inte ha, jag har aldrig haft en syster).

Fy sjutton vad hemskt det var att höra att hon gått bort, men samtidigt skönt att det gick snabbt.

Jag har gråtit till flera gånger idag och det lär fortsätta så ett tag ännu.

Adjö Rubi   

Det var verkligen länge sen jag skrev här och det är verkligen bara en dålig vana.

Visserligen har jag haft och göra ändå liksom...med att vara trött mest :)

Ja, jag kan sätta en smilis efter det eftersom jag börjar bli väldigt van med att vara trött.

Jag har varit en vecka på rehab för att testa om jag kan jobba eller inte...det kan jag inte enligt dem och det var ju därför jag åkte dit egentligen.

Jag är pensionär på halvtid och jag märkte när jag försökte jobba halvtid att jag inte orkade med något hemma mera :(

Inte för att jag orkar eller kan så mycket mera ändå, men det går...bara jag inte jobbar.

Så nu är jag sjukskriven och förhoppningsvis så blir jag heltidspensionär snart då.

Sånt är livet just nu, vilar mycket eftersom jag måste det.

Gör saker jag måste och skjuter ofta upp saker pga att jag inte orkar just då, men det funkar någorlunda :)

Livet går vidare!

Jag såg ett inslag på tv igår.

Det handlade om en lärare som lyfte undan en elev som satt sig i en soffa som behövdes flyttas på för att andra skulle komma fram.

Det här fick han först helt ok för, men sedan var det någon som anmälde detta!?!

Eh...va?

Det är nästan samma sak som när jag lyfte ut en av deltagarna i en av pysselgrupperna jag hade.

Jag stod inte ut längre, detta barn hade drivit mig till vansinne alla gånger jag hade dem och den här gången hade det kommit på att det skulle spela piano och då jag sade åt det flera gånger, men det inte hjälpte så lyfte jag helt enkelt ut barnet.

Jag tyckte inte jag gjort något illa, men hörde någon av lärarna i skolan där pysslet var, men efter skoltid som sa något om det när jag råkade passera.

Jag tänker inte ha dåligt samvete för det här, barnet störde och det behöver man göra något åt.

Detsamma till den läraren som gjorde det som behövdes göras!

Elever kan inte komma undan med allt möjligt och så länge de inte blir skadade så är det okej att lyfta undan dem!

Faktiskt!

Ja, dagen efter...den har en annan betydelse än tidigare.

Förut var dagen efter bakfyllans dag, men jag minns inte ens när jag drack sprit sist.

Nä, dagen efter inträffar nu minst en gång i veckan.

Det är dagen efter jag har gjort något borta hemifrån.

I tisdags var jag in till stan.

Jag köpte medicin, åt lunch, köpte ännu en julklapp från Ekoboden (som ska stänga), köpte prydnader till gravarna och sen åkte jag till Maxinge.

Där köpte jag först lite hälsokost och efter det handlade jag på Sparhallen.

Sen var det dagen efter då...som är idag...jag ork inga...jag ork inga någge alls idag!

Jag har haft huvudvärk och hela ansiktet har gjort ont, måste sova en sväng idag...orkade inga alls...usch och fy!

Lite bättre är det, men det är inga bra inga :(

Nej fy och usch för dessa dagar, det är ett måste att handla mat så därför är dessa dagar också ett måste.

Jo, det regnar igen, men nu gör det inte så mycket.

Jo, för när det regnade så rejält som det gjorde härom morgonen så rasade min paviljong.

Och under den står hammocken och i den låg hammockdynorna...

...de blev dyngsura kan jag säga!!!

Som tur är så verkar de torka rätt fort i alla fall, de känns inte så himla våta mera  och jag har tagit över en "sittplats" i gången till andra huset.

Och paviljongen har jag slängt bort, den höll inte tätt alls mera.

Pinnarna till den hade fastnat i varandra och vikt sig så de ska också slängas bara jag kommer på vart!

Så i år vart den tömd snabbt min hammock, men jag har inte använt den så himla mycket det här året ändå, så det är helt okej. Synd att jag inte hann tömma den innan regnet bara.

Ja inte min död då, utan andras.

Jag såg väl som många andra att en man hade kört av vägen och dött i tidningen.

Jag funderade lite på vem det var, men glömde bort det igen sedan...tills igår när jag läste tidningen!

Det var ju någon jag kände!

Inte som jag haft någon kontakt med på länge, men när jag hade det så hade jag det rejält liksom.

Jag har hånglat med denne kille otroligt många gånger och sedan längre fram har jag tröstat honom pga av att hans tjej har stuckit osv.

Jag har inte ens tänkt på denna kille på jättelänge, men plötsligt dök det upp massor av tankar på honom.

Konstigt att hjärnan sätter igång så och låter en tänka på en massa bra saker och en massa konstiga saker också.

Som tex att jag minns att hans tjej hade en blå lurvig kofta en gång på Arken...så märkliga saker man kan minnas :)

Nåja, han är borta nu och sorgligt är det, men livet går vidare.

Varför det då?

Jo, jag tänker skriva om Rockoff.

Ja, inget illa om själva evenemanget då, för det är bra, men de som åker dit och bara är på utsidan!!!

Jag fattar inte det alls jag.

Jag har varit på utsidan en gång jag, men det berodde mer på att en kompis barn var med och han var inte ens ett år då, annars skulle jag ha varit in.

Jag tror faktiskt att vi bara var där en kort stund också, om jag nu inte minns fel...han blir 20 nästa gång så det är ett tag  sen :)

Nåja, nu har jag fått skriva av mig om irritationen om att "fara på Rockoff" och bara vara utanför området!

...köpte jag en liten "resväska" med USA:s flagga på...

Då visste jag inte vad jag skulle göra med den...det vet jag fortfarande inte...

Den bara står liksom    

Så kan det gå!