...så jag får väl se till att skriva något nu då :)

Fast det blir inga mycket, jag har varit på Rehab i två veckor och är helt slut!

Inte för att det är så många grejer jag gör, men det fysioterapeuten gör med mig så gör mig helt slut!

Ja, jag behöver göra det, men fy tusiken va det tar på!

Idag tog jag dock i för jag började med att besikta bilen, sen hann jag till Rehab och såg schemat och då skulle jag nästan direkt på fysio. Pust!

Hann med att just och just äta lunch, sen skulle jag vara på röntgen. Där fick jag i och för sig vänta, men jag var redan stressad liksom.

Hann tillbaks och så kom ergoterapeuten till mig. Hon skulle tack å lov bara berätta lite om vad som gjorts klart osv.

Fick lov att äta efterrätten efter detta, eftersom jag inte hann med den efter lunchen.

Då kom en sköterska och tog blodtrycket på mig...

Sen åkte jag hemåt, via en affär...där jag märkte att jag hade lyktorna på bilen på...suck och stön!

De måste ju varit på sen jag besiktade bilen...på morgonen alltså.

Undrar varför han däringa besiktningsgubben hade vridit på dem och sen lämnat dem på liksom???

Tack å lov att jag har nytt batteri och det klarade av att låta lyktorna vara på så länge.

Och nu är jag hemma och  har varit det ett tag och jag är trött, så tusans trött....sova, sova, sova....zzzzzzz....

Som sagt var så "firade" jag ett år sen jag fick stroken här om veckan.

Idag firar jag ett år sen jag var till läkare och fick reda på att det var stroke jag hade.

Jippi...öhum...nja, kanske inte det då...

Nåja, dagen går som den går.

Jag är rätt trött idag för igår var jag till laserkvinnan och fick behandling.

Efter det så åkte jag och åt på Hesburger och var långt ifrån ensam där!!!

Sen ringde jag till en tjej som har kattungar och hörde om hon var hemma och det var hon :)

Så jag åkte dit...hm....jag körde fel två gånger, steg inte ut ur bilen, men insåg att jag måste vara på fel...hm...

Nåja, tredje gången gillt och där steg jag ur bilen också och då kom rätt tjej emot mig :)

Det var så länge sen vi sågs sist att det knappast går att komma på när det var.

Kattungarna var supersöta, men inte speciellt intresserade av mig...de hade just börjat få vara ute så det var mycket roligare att klättra i träd och sånt :)

Sen just innan jag skulle åka så blev jag mer intressant och det skulle bråkas och bitas med mig :)

En vovve fanns det där också och han tyckte att allt var roligt han :)

Ingen kattunge följde med mig hem, känner mig inte tillräckligt frisk ännu för en kattunge...men nästa kull kanske...

Eftersom jag var åt det hållet så åkte jag in till Mattssons på vägen hem.

Skulle knappt ha något, men de vart lite grejs...och choklad.

Det hade ju kommit flera nya sorter som jag bara måste prova...någon gång...sedan.

En bra dag var det och jag var inte helt slut när jag kom hem, alltid något :)

Igår var jag på Vikingamarknad med Annika.

Det var inte lika hett som ifjol så vi var där i flera timmar.

Vi gick runt och kikade på allt de hade att sälja, men vi köpte inget annat än mat.

Jag hade en ring på gång, men den storlek jag skulle ha var borta :(

Fast det var tur för den var nämligen dyr :)
Precis när vi var nästan vid ingången igen och jag kände att jag var helt slut så kom Annikas bror.

Hon fick sällskap och jag kunde åka iväg själv.

Vilade upp mig på väg in till stan och for och handlade.

Det var inte så mycket behov av det,  men nu slipper jag åka och göra det på ett tag.

Jag var trött ännu, men behövde inte prata med så många där i alla fall :)

Sen vilade jag mig till kyrkogården, där jag fyllde på jord och vattnade gravarna.

Nu orkade jag knappt gå mera, men det gick på någge sätt ändå.

Sen åkte jag hem, vilket var verkligen vad jag behövde.

Imorgon är det ett år sen jag fick stroken...eller i natt någon gång var det jag fick den...hoppas verkligen inte den kommer tillbaks :(

Det är något jag är rädd för...att få stroke igen och bli så där uslig igen när jag inte ens är frisk ännu.

Nä fy sjutton, nu struntar vi i det och så blir jag friskare och friskare istället :)

Ja min bil går inte så bra just nu...den vill inga ladda batteriet liksom.

När jag var till kyrkogården häromsistens så vägrade den starta när jag skulle därifrån   

Åh så trött jag var...och så kom det två tjejer precis när jag försökte öppna min motorhuv och frågade om allt var okej.

Det var det ju inte :(

Men så hade jag startkablar och så fixade vi till det med deras bil :)

Körde en omväg hem, men nja ha liksom, den gick inte igång ändå :(

Igår skulle jag på ergoterapi så jag fick lov att fråga Ammie om hon kunde hämta mig.

Det kunde hon och hon gjorde det med sin mammas bil (mamman var med också) för de skulle in till stan.

Sen blev jag hämtad av grannen som ändå skulle in till stan och handla fick jag också göra för det skulle hon också :)

Så det löste sig igår för mig :)

Idag ringde jag till bilfirman som brukar kolla på min bil...jag frågade om de kunde kolla när jag bytte batteri senast. Jag var fortfarande övertygad om att det var just...hm....det var 6 år sen   

Så länge sen det var just...åh ja  ja...dags att peta in  ett nytt då...äsch då...

Igår åkte jag iväg mot paradiset :)

Bara det var en grej jag trodde jag inte skulle klara av, men det gick :)

Jag kom lite sent ner till hämtningsplatsen bara så min morbror ringde min moster precis när jag kom ner till hamnen.

Huj huj, måste minnas att allt tar längre tid nu för tiden...och till på det så hände det en massa små grejer på vägen också!

Jag bad min morbror släppa av mig före min stuga...jag trodde inte  jag skulle klara av att gå ifrån udden, men fasen vet om det inte blev värre att gå därifrån jag gick.

Jisses va slut jag var när jag kom till stugan...men det gick över...så småningom...

Men det gjorde inte blåsten!!!

Oj så det började blåsa helt plötsligt, det gick så fort att jag knappt hann med :(

Men det såg ut att vända till det bättre i alla fall.

Moster hade sagt att jag inte skulle orka gå över till dem, men jag tänkte att det borde vara lättare att skjutsa mig om de slapp köra till stugan också...så jag gick :)

Jag tänkte att ifall jag inte skulle klara av att gå uppåt så fick  jag vänta, vila och gå tillbaks.

Det är alltså uppförsbacke (rejäl sådan) större delen av vägen, men jag klarade den :)

Jihu liksom :)

Inte fasen var det ju lätt, men det gick :)

Jag chockade nog min moster och morbror en hel del när jag kom gående genom skogen.

Och deras tax Emil skällde ut mig...tills han kom på att det var jag då gladskällde han på mig istället :)

Färden hemåt gick iväg ungefär en timme efter jag kom dit, jag behövde verkligen den tiden...jag var trött som tusan igen :(

Nåja, vinden hade vänt igen och jag blev rejält våt flera gånger av skjutsen, men jag kom till andra sidan och till bilen.

Och min morbror kom tillbaks också, jag hörde efter via mess när jag kom hem.

Jag har alltså varit till paradiset för första gången i år och det gick  bra.

Inte vågade jag simma denna gång, men kanske jag ska våga det nästa gång...för det måste bli fler gånger detta år :)

Igår åkte jag till kyrkogården för att kolla in hur det såg ut på gravarna och även vattna dem.

Ja, jag vet att det regnat flera gånger, men det är som om inte regnet vill blöta upp riktigt...

På vägen in till kyrkogården så sprang jag på ett av mina barn...ja alltså hon har blivit stor nu ;)

Hon kände inte igen mig!

Nåja, det var inte så konstigt, jag hade keps på mig  och håret var flätat och så  har hon nog aldrig sett mig.

Jag vattnade på gravarna och plockade bort en massa dåliga blommor och insåg att jag måste sätta nya blommor dit snart...mycket snart :(

På vägen hem körde jag en annan väg...en längre väg hemåt liksom.

Främst för att pina bilen lite eller ja, att pigga upp batteriet lite.

Det är inte i toppform när jag kör så sällan som jag gör just nu.

Vägen jag körde har jag  inte kört på väldigt många år och plötsligt var det en grusväg :)

Nämen så  skoj!

När körde jag på en grusväg sist??

Eh..hum...jag gjorde det förra sommaren...på väg till paradiset...hm...nåja, men annars liksom.

Och annars då?
Det var midsommar och det enda jag gjorde inför det var och handla...för mycket för att det var så mycket folk!

Och så har jag hämtat midsommarkronan och hängt den inne i farstun för att det regnar i tid  och otid.

Ja just ja...igår fick min gård besök...

Jag hade legat och läst i sovrummet och såg plötsligt en bil på gården.

Vad tusan gjorde den där??

Försökte se om det var folk i den, men icke!

Plötsligt ser jag en karl på min gård...och efter en kort sväng en kvinna också...

Eh...vad gjorde de här???

De gick från det gamla huset till bilen och åkte iväg...

Jag fattar noll som vanligt...

Man ser knappt huset från vägen just nu så de  måste ha vetat att det låg där...

Men hur sjutton åker man och glor på ett hus när någon bor i huset bredvid??

Jag förstår mig inte på folk alltså...

Det här inlägget har jag tänkt skriva många gånger, men bara glömt bort!!

I alla fall, läkare....det är ett konstigt släkte de.

Jag har gått till en läkare flera gånger sen jag fick stroken.

Hon är via rehabavdelningen jag var på tidigare och första gången jag träffade henne så låg jag på en träningsbänk...och skulle just sluta vara på rehab efter 4 veckor där.

Det blev jättekonstigt när vi träffades alltså.

Sen har jag träffat henne flera gånger, det har varit blandade känslor för det.

Hon har varit vettig ungefär varannan gång och jättekonstig varannan gång.

Hon minns mig absolut inte!

Hon frågar samma saker varje gång jag är dit...och läser mycket i journalen som är skriven på datorn.

Och nojsar om att jag inte ska gå till henne mera utan borde gå till någon hälsocentral...eh...

Jag var till en annan läkare i onsdags...han var rätt vettig faktiskt.

Till honom hade hon-läkaren skrivit ett brev om mig...

Det var väldigt märkligt, det stod bland annat att jag inte ville bli frisk????

What??

Jag??

Jag vill ingenting annat än att bli frisk!!

Och så detta nojs om att jag skulle till någon hälsocentral igen då...eh....

Han-läkaren hade blivit arg och visat brevet till en kollega och svarat något surt åt hon-läkaren.

Hm...hoppas hon förstod piken eller något.

Det tog förresten tid innan jag fick sjukskrivningen denna gång, jag fick ringa och fråga efter den.

Hon hade inte ens skrivit under den...det fick någon annan göra och samma läkare (som jag aldrig har träffat) hade skrivit under brevet till han-läkaren.

Hon borde vara i ålder för pension....över den med...en bra bit.

Hoppas hon går i pension nu och håller sig borta därifrån.

Och jag tänker bli frisk faktiskt!

Fortast möjligt faktisk!

Kan du förstå det kärring-läkare??

Ja, jag funderar ju hela tiden, men nu verkar  jag ha gjort det lite extra.

Ja alltså om man tänker på att jag inte bloggat på ett tag då.

Det finns egentligen ingen orsak till att jag  inte bloggat, har bara inte blivit liksom.

Eller så har jag glömt bort....

Det gjorde jag innan jag fick stroke också, glömde bort saker, men nu är det värre.

Janå, det har blivit klart bättre....i början mindes jag ingenting och kom inte ens ihåg hur jag skulle säga saker.

Nu minns jag det mesta, men glömmer bort saker emellanåt.

Tack å lov så dyker de upp igen sen senare...och glöms igen...men de dyker upp igen så småningom :)

Och då kanske jag kommer ihåg att skriva upp det! Tjoho eller något :)

Min läkare eller en av dem så var jag till förra måndagen.

Det är alltså två veckor sen imorgon...

Hon hade nog glömt skriva under mitt sjukskrivningsintyg....suck och stön!

Jag är sjukskriven från och med imorgon, men något intyg har jag inte sett ännu.

De har lovat posta det åt mig...när någon skrivit under det...suck och stön...läkaren är inte där så  ofta liksom.

Men jag är ju sjukskriven i alla fall, har glömt hur länge...det var något med september...

Hm...det betyder att jag måste få en annan sorts bidrag.

Från och med den 4 augusti har jag varit sjukskriven i ett år.

Herregud!

Det är länge det...och ännu är jag inte frisk, men fanken så mycket bättre än tidigare i alla fall :)