Ja inte min död då, utan andras.

Jag såg väl som många andra att en man hade kört av vägen och dött i tidningen.

Jag funderade lite på vem det var, men glömde bort det igen sedan...tills igår när jag läste tidningen!

Det var ju någon jag kände!

Inte som jag haft någon kontakt med på länge, men när jag hade det så hade jag det rejält liksom.

Jag har hånglat med denne kille otroligt många gånger och sedan längre fram har jag tröstat honom pga av att hans tjej har stuckit osv.

Jag har inte ens tänkt på denna kille på jättelänge, men plötsligt dök det upp massor av tankar på honom.

Konstigt att hjärnan sätter igång så och låter en tänka på en massa bra saker och en massa konstiga saker också.

Som tex att jag minns att hans tjej hade en blå lurvig kofta en gång på Arken...så märkliga saker man kan minnas :)

Nåja, han är borta nu och sorgligt är det, men livet går vidare.