Då och då så känner jag en doft som jag förknippar med något från tidigare.

Ibland kan jag inte komma på vad det är, men oftast poppar kristallklara minnen upp av dessa dofter.

När jag handlade sist så fick jag syn på rosorna på vägen till kassan.

Jag bara måste ha dem jag såg, ljuvligt vackra i orange och rött :)

Jo, jag vet att det är sommar, det finns blommor ute,  men de gick inte att motstå :)

Väl hemma hamnade de i en vas och då kände jag doften.

Rätt svag och diskret, men den kastade mig tillbaks till min första solresa.

Jag gick i högstadiet och mamma och pappa tog mig med till Madeira.

På den tiden var ön mycket ny som turistort och vi såg faktiskt mest lokalbefolkning, men vi träffade en svensk familj med två vuxna och två barn som vi umgicks mycket med.

Vi hade en härlig resa, med många upplevelser och många nya intryck.

Samma dag som vi skulle åka hem gick vi till saluhallen för att köpa med oss blommor hem.

Mamma och pappa valde hållbara och ovanliga blommor att ta hem...men inte jag, jag hade totalt fastnat för ett mycket stort fång av gula rosor.

Jag måste ha dem!

Mina föräldrar försökte påverka mitt val med tal om hur känsliga rosor är osv, men med en tonårings envishet fick jag min vilja igenom och en stor låda med massor av rosor fick följa med mig hem.

Otroligt nog höll de flesta rosorna hur bra som helst och de stod till och med länge hemma i vas.

Och de doftade precis som de rosor jag köpte åt mig i tisdags :)

Så när jag nu passerar rosbuketten så slås jag av att de är så vackra och ler åt det härliga doftminnet.