Hon har velat, men inte vågat under en längre tid.

Längtat och funderat, men varit för feg.

Kanske inte så mycket för sin egen skull som för andras.

Men igår gav hon sig fasen på det och lagade sig iväg över pölen för att hälsa på den goda vännen A!

Åh så härligt att se henne igen och deras härliga ställe mitt i skogen.

Det var ledsamt att inte skällas ut och hälsas på av Onzy när jag kom, det var så tomt utan honom :(

Men det får ju gå bara, man måste gå vidare trots den stora saknaden efter kära som går vidare.

Vi åkte iväg en sväng till Norrtälje och shoppade ett tag, men så många affärer blev det inte med mina lättuttröttade ben (nej, de är fortfarande inte okej).

Lite trevlig prat till hos A och sen kom det jag bävade för då!

Hur skulle jag klara av att köra tillbaks till färjan när jag blir så trött efter långa dagar??

Men med hjälp av en påse smågodis (nåja, jag åt inte upp allt) och lite Coca Cola så gick det :)

Var himlars så trött på färjan (och en urusel humor), men hade samma trevliga sällskap som jag hade på morgonfärjan, vännen H med dotter så jag hölls vaken :)

Båda resorna gick så himla fort tack vare dem :)

Jag är så glad att jag är så envis och faktiskt vågade, så att jag äntligen kom mig iväg och åter igen har jag bevisat att jag igen KAN SJÄLV :)

Tänker inte visa upp allt jag köpte, men den här nedan vet jag inte vad jag ska ha till, men jag behövde   den :)