Jag har alltid varit en sådan som kommit i god tid till allting.

När jag kommer sent (eller prick i) så beror det på sådant som jag inte kunnat påverka eller så har jag tänkt fel när jag bestämt mig för när jag behöver åka.

Jag avskyr att komma sent, jag vill inte komma precis när jag måste vara på plats.

Jag vill inte ha bråttom, för då blir hela dagen förstörd.

Jag trodde det var vanligt att folk kom i tid till allt möjligt, men när jag senast var till min alternativvårdare började vi prata om det här.
Jag var i vanlig ordning för tidig, men inte så himla mycket tyckte jag.

Men hon hade lite glömt bort tiden så jag överraskade henne när jag kom och hon sa något om att hon borde ju ha lärt sig att jag alltid kommer för tidigt.

Jag frågade henne förvånat om det var bara jag av hennes klienter som kom för tidigt.

Och jo, det var det. Alla andra kommer precis på klockslaget eller en stund efter.

Är det verkligen så att jag är en utdöende art?

Sådana där som kommer i god tid?
Ur led är tiden eller?