Jag har alltid varit en sån som suttit på golvet och gjort saker.

Jag har ofta föredragit att sitta på golvet än på en hård stol.

Jag har aldrig haft några problem att komma upp och ner från sittande ställning.

Jag har alltid varit vig trots min storlek.

Nu undviker jag i det längsta att sätta mej på golvet, det gör ont överallt när jag både ska upp och ner.

Sitter jag för länge där så kommer jag med knapp nöd upp.

Tidigare nästan hoppade jag upp från golvsittningar, nu kämpar jag mig upp med stort omak med sidan eller rumpan före med stöd av händerna, dvs om inte handlederna just då känns som de håller på att gå av.

Jag kan inte kalla mej vig mera.

Detta får gärna gå tillbaks till utsprungsstadiet!

Hälsningar

Tant Susy, 90 år