Det här har jag berättat förut, men för att förklara rubriken måste jag ta det igen :)

I onsdags började min dag med huvudvärk, den fortsatte resten av dagen och det var nog migränvarning över den, men jag ignorerade det så gott det gick.

Jag borde ha åkt och handlat till jobbet och mig själv på vägen hem, men jag kände att det går inte.

När jag kommit hem hade det nått till migrän, jag gav Hans mat och damp sedan ner i sängen. Det finns liksom inga val när jag får migrän, jag måste lägga mej och jag hoppas jag kan somna.

Jag sov i 3 timmar, lite hackigt visserligen, men ändå i 3 timmar.

När jag vaknade gjorde det fortfarande ont, men det var lite mer uthärdligt.

Min migrän brukar hålla i sig max i två dagar och då går det att leva någorlunda med den dag två.

Nu var det som om migränen inte alls försvann, den hängde kvar och bytte sida dag från dag. Jag klarade av att vara på jobb och sköta det jag måste sköta, men jag blev hemskt trött av att hela tiden ha ont.

Jag tog piller två gånger och det gör jag nästan aldrig i vanliga fall.

När det aldrig släppte så trodde jag att jag hade något värre fel, men sen läste jag en status på fb och såg att det var flera migrän-människor som hade problem. Det blev en lättnad, att veta att flera hade samma problem liksom.

Tydligen hade det något med solstormar och fullmånen att göra.

Värken satt alltså i från onsdagen och fortfarande igår, lördag, hängde den kvar. Framåt kvällen kändes det som det började lätta...jag kände hopp...men vågade inte ta ut det i förskott.

Men idag *peppar, peppar* känns det faktiskt helt ok :)

Äntligen!