Idag skulle min pappa ha fyllt 80 år om han fått leva.

Pappa tyckte inte om att fira sin födelsedag så han skulle nog smitit iväg till något varmt land istället.

Förhoppningsvis skulle han tagit mej med sig :)

Pappa fanns alltid för mej, han var en sån som jag kunde luta mig mot när det blåste kallt. Jag kände mej trygg.

Jag har behövt honom många gånger under åren som gått och ibland tror jag han hjälper mej på avstånd.

Saker jag inte borde klara av fixar sig liksom...som om en viss ängelpappa har ett finger med i spelet och visar hur jag ska fixa det :)

Ibland har jag behövt prata med honom, men det kan jag ju göra ändå, jag är säker på att han lyssnar.

Jag var och tände ett ljus på graven idag, men jag skulle mycket hellre ha firat honom med en rejäl tårtbit, för min pappa älskade tårta han,  :)

Hoppas han har fått tårta uppe i himlen idag.

Grattis på 80 års dagen pappa, jag saknar dig!