Som väl alla har märkt så är det mörkt, mörkt, mörkt på mornarna och kvällarna...och även på dagarna när solen inte orkar tränga sig igenom alla gråa moln så är det mörkt, gäsp.

Nu har ju solen lyst två dagar i sträck, det är något jag kan vänja mej med :)

Men nu var det här med mörker.

Det är gräsligt mörkt på mornarna när jag åker på jobb och härom morgonen höll det på att gå gräsligt på tok.

Jag satt i lugnan ro och körde, mörkt var det som tusan. Jag såg att jag snart skulle få en bil i möte och höll ut mot vägrenen och bländade av. Plötsligt speglar sig mina lycktor som en svart glimt i något.

Det går en människa där!!! Med en hund!!!

Människan hade svart jacka på sig och hunden var svart...och inte ett förbaskat reflex nånstans!

Eller ja, det kanske de hade, men inte på baksidan av dem...de gick nämligen på fel sida av vägen till på köpet.

Jag hann väja ut, men fy sjutton va nära det var och va rädd jag blev!

Om jag inte blivit så rädd och hade lyckats hämta mej lite fortare så skulle jag tvärnitat bilen och upplyst denna människa att de kunde varit ett minne blott...och gett dem ett reflexband som jag råkar ha i bilen...och uppmanat dem att skaffa många till!

Så nu till rubriken:

Jag älskar när folk som rör sig på vägarna ser ut som julgranar!

På med reflexvästar, reflex, reflexband, pannlampor och ficklampor när ni ska ut och trotsa mörkret!

Mer julgranar på vägarna tack!