Det finns tillfällen då man är precis där man behöver vara eller tillfällen när man råkar vara precis där en person man inte sett på länge är!

Är det tillfälligheter? Eller ödet? Eller Ålands litenhet?

När jag skjutsade på Sverigemorbror med fru så var vi bland annat till en matvaruaffär, väl ute igen gick vi till bilen och plockade in det vi köpt och oss själva i bilen. Precis då kommer det ett par gående förbi, som morbror och fru känner!!!

De känner inte så många på Åland eftersom de bor i Sverige! Vilken tillfällighet och va alla blev glada av att se varandra :)

En annan tillfällighet är att jag har jobbat med mannen för X antal år sen!

På vägen hem idag var jag och lämnade tillbaks midsommarkronor som vi haft upphängda på biblioteket (till mångas glädje) över sommaren. Blev kvar och pratade en massa kultur som vanligt och plötsligt hörde vi nån ropa.

Mannen jag pratade med rusade dit och jag gick efter för jag kände oro.

Den var befogad för en av de äldre boende hade snubblat och ramlat och kom inte upp själv :(

Det var en himla tur att jag råkade var där just då, vi behövde vara två för att få upp den äldre mannen. Oj va skönt det var när vi lyckades, mannen som föll var tacksam, mannen jag pratade med var tacksam.

Jag var glad att jag var på rätt plats vid rätt tillfälle!