Susy funderar vidare

Alla inlägg den 24 mars 2011

Av Susy - 24 mars 2011 17:22


Ett 85-årigt par, som varit gifta i nästan 60 år dog i en bilolycka. De
hade varit vid god hälsa de senaste 10 åren, mycket tack vare motion och
fruns hälsokost. När de kom till pärleporten, så stod Sankte Per där och
tog emot. Han följde dem till deras hus. Det var ett stort hus med ett
underbart kök, jättelikt sovrum och badrum med jacuzzi. De tittade sig
häpet omkring. Den gamle mannen frågade Sankte Per hur mycket detta
skulle kosta.
- Det är gratis, svarade Sankte Per, det här är ju himmelriket.

Sen gick de ut för att inspektera golfbanan, som låg alldeles bakom
huset. De skulle få privilegiet att spela där varje dag i veckan. Banan
var perfekt och liknade dom bästa på jorden.
Den gamle frågar:
- Vad kostar greenfeen?
Sankte Per svarade:
- Det är gratis, ni är ju i himlen.

Sen gick dom vidare till klubbhuset. Där hade Gud dukat upp stora
lunchbuffén.
- Hur mycket kostar det att äta här?
- Förstår du inte min vän, du är i himlen nu, allt är gratis, svarade
Sankte Per.
- Men finns det inga lågkalorirätter, frågade den gamle lite försynt.
Sankte Per svarade: - Det är den bästa delen av det hela. Du kan äta så
mycket du vill och aldrig bli vare sig fet eller sjuk. Detta är
himmelriket.
Detta gjorde att den gamle mannen blev alldeles vansinnig av ilska,
han kastade hatten i marken, stampade på den och skrek av vrede.
Hans fru försökte lugna honom, och frågade vad som var fel.
– Hade det inte varit för din jävla hälsokost, så hade vi kunnat vara
här redan för 10 år sen!

Av Susy - 24 mars 2011 15:32


Under väldigt många år var jag en officiell person som de flesta visste vem var för att jag jobbade med det jag gjorde.

Mitt första riktiga jobb var på studieserviceenheten (fast den hette inte så när jag började) där jag jobbade med studiestöd och elevantagning = massor med folk visste vem jag var och vad jag gjorde. Många pratade med mej på de mest konstiga platser om studiestöd under den tiden.


Nästa jobb var på Ålands Ungdomsförbund och där blev jag väl nästan ett med jobbet tillsist och det är många som tror jag är kvar där ännu.

När jag träffade folk på stan så sa de ofta att de hade sett mej i tidningen eller hört mej på radion. Och ja, jag syndes och hördes mycket, hörde ju liksom till jobbet.


Sen har jag jobbat kortare tider på ställen där jag inte varit så officiell person, men ändå lärt känna massor med ungdomar (mina barn  )  och annat löst folk.


Nu har jag inte varit officiell person på nåt år och det är skönt!

Visserligen känner jag fortfarande väldigt mycket folk från alla jobb och från tiden som officiell person, men det är ändå inte samma sak som när man har nästan alla ögon och öron på sig.

Just nu jobbar jag på en sån tjänst som man kan bli officiell person på också, men jag är det inte ännu i alla fall...och jag vikarierar bara en par månader till, sen är framtiden oviss...och oofficell  

Presentation


Jag heter Susy och bor på Åland

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

Fråga mig

11 besvarade frågor

Tidigare år

Besöksstatistik

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3
4
5 6
7 8 9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19 20
21
22
23 24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2011 >>>

Sök i bloggen

RSS


Skapa flashcards