Före det kom snö så började jag städa mitt badrum från golv till tak, en riktig storstädning gjorde jag.

Jag hade plockat av en sån där hörnhylla som är på en stolpe som jag hade från badkarskanten upp till taket och börjat torka av den när den plötsligt gav vika och jag fick hela hyllan i famnen.

Den hade rostat av på mitten!!!

Jag slängde ut hyllan på sidan av trappan och tänkte att jag ska ta vara på den sen...sen kom det snö. Såg den nog där under snön ett bra tag, men sen försvann den och jag glömde bort den.

Nu kommer den fram igen och jag måste väl ta vara på den nu då....suck...fast den är rätt fastfrusen ännu.

Bilden nedan är tagen för nåt år sen...på tal om sånt som göms i snö och kommer upp i tö :)

Har du någonsin sett en person i din egen ålder och tänkt:

- Jag är glad att jag inte ser så gammal ut!

Jag heter Berit. Jag satt i väntrummet hos min nya tandläkare och läste ett diplom på väggen och upptäckte hans namn. Plötsligt kom jag ihåg en lång, elegant mörkhårig kille med samma namn, som gick i samma klass som mig, för ungefär 30 år sedan.
Kan han vara samma kille som jag hade varit lite förälskad i på den tiden?
När jag sen fick se honom skakade jag snabbt av mig tanken. Denna halvskalliga, grå mannen med rynkigt ansikte var alldeles för gammal för att ha varit min klasskamrat.

När han hade undersökt mina tänder tog nyfikenheten över och jag frågade om han hade gått på Enskede gymnasieskola.

- Ja, det gjorde jag, svarade han.

- När gick du ut då, frågade jag?

- Jag var i avgångsklassen 1978, sa han.

- Du gick i min klass då! Jag log..

Han såg närmare på mig.
Sen sade denna fula, gamla, halvskalliga, ohövliga, fete och elake man:

- VAD UNDERVISADE DU I DÅ?

Det är bland det första nån man inte träffat på länge frågar mej och jag misstänker att det är samma sak för er andra också.

Det känns mycket bra att ha ett bra svar att ge nu igen :)

Tidigare var det inte så skoj, blev oftast rätt svävande svar, fanns liksom inte nåt vettigare att säga än: Ja, jag vickar lite här och där...ibland...

Då precis i början när jag blev utan jobb så var det nån gammal kollega från landskapet som frågade vad jag gjorde nu för tiden.

Jag var trött och irriterad och svarade: Inte så mycket!

Det var faktiskt rätt befriande att svara så :)

Men nu kan jag med stolthet säga var jag jobbar :)

Efter vecka nummer två på jobbet kan jag säga att det fortfarande känns bra, nästan lite oroväckande bra :)

Men det är ändå skönt med helg...behöver vila hjärnan lite mellan varven!

Ja, nu är det ju så där attans glatt när man ska gå igen, man åker runt som en vante på isen liksom.

Idag var jag med och besökte alla dagis i Jomala, på vissa ställen var det halare än andra utanför. På ett ställe blev jag fast, det låg vatten på isen och där stod jag och slirade och kom ingenstans...måste sett något skoj ut. Lyckades till sist få ut en fot på några korn grus och kom därifrån.

Halkade mej hem på vägen tvärsöver idag (har tagit den längre men säkrare vägen runt stan några gånger nu), hade ett ärende mitt på den så det var tvunget. Vägen var lite bättre än sist, men inte var det skoj för det inte! Och inte vart det roligare när en gubbe smet ut mitt framför nosen på min bil heller! Vad tänker folk med?? De måste ju ha märkt att det är halt och liiiiiite svårt att bromsa!

Hem kom jag dock och nu har jag just vart ut och gjort en bunt ute-måsten, det är som sagt var halt...överallt! Sen blåser det som tusan och vått kommer det från alla håll och kanter i blåsten.

Och inte går det att ta sej fram på ställen där snön klumpat ihop sej till ogenomträngliga ishögar heller, dumma vinter   

Ja, vad kan man annat säga nu än att livet är väldigt glatt där ute!

Jag vet inte om ni har märkt det, men jag har inte vart så näravarande på nätet på flera dagar. Jag har antagligen känt av det mer än er :)

Jag har inte riktigt haft tid liksom...

I måndags hängde vi en fotoutställning på jobbet (lag er och se den på Jomala biblotek) och igår, tisdag, var det vernissage.

Det gjorde att jag jobbade från eftermiddag till kväll två dagar och jag svängde tydligen på dygnet lite utan mening för i natt vaknade jag och kunde inte somna om på några timmar...är lite seg nu kan jag säga...men pinar mej vaken så jag får rätt på dygnet igen.

Igår körde jag vägen tvärsöver mot jobbet, den mellan Gottby och...öh...vilken by ligger korsningen vid ÅCA i???

Det var liiiiite halt, blankis på vissa ställen, körde hem via stan på kvällen sen. Imorse körde kaxiga jag vägen tvärsöver igen...ingen god idé, nu var det ännu halare  , så det blev hemfärd via stan igen. Dumma is!

Och så har jag sotat då eller inte jag, utan han där sotaren som åkte och skrapade lotter i tv och bidde rik :)

Tur att han inte slutat jobba som sotare trots det, han ringer och bokar in sej på en tid, kommer när han ska och gör ett noggrant och bra jobb.

En del råd får man på vägen också, vare sej man vill eller inte ;)