Ja, jag försökte med att ta det lugnt och hålla mej stilla igår.

Det gick relativt bra, men lite pyssel gjorde jag nog.

Ska se hur det går idag, det finns en hel del lite tyngre borden som väntar på åtgärd, men vet inte om jag vågar. Jag har absolut inte tid med fler bakslag med den här förkylningen från hell!

En lugn och stillsam sak jag gjorde igår var att fylla i viktiga datum i min väggkalender och hänga upp den, den har varit saknad!

Ja, jag vet att det är ett tag sen vi bytte år, men eftersom Mise inte behagade ge mej nån kalender i år så blev jag tvungen att köpa en själv (bara extra utgifter med det företaget) och jag har inte varit till nån affär som säljer sådana sen nyår.

Fast i måndags var jag till Mattssons och de hade kalendrar de :)

Och nu har jag lite mer koll på vad det är för datum och vem som fyller när och sånt!

Livet kändes genast lättare, ibland behövs det inte så mycket

Igår fick jag bakslag på min förkylning igen :(

Så går det när man mår rätt ok en dag och tar i lite för mycket, åtminstone är det så när man har drabbats av förkylningen från hell!

Värst var illamåendet, kände att det inte var magsjuka utan hörde till förkylningen, men nog så jobbigt ändå.

Jag hade också väldigt ont i vänster arm, har haft vandrande värk i några dagar, den här förkylningen slutar aldrig komma med överraskningar!

Jag hade en hel del planer för dagen/kvällen och övervägde att ställa in dem, men tvingade mej iväg ändå.

Det var bra det, för det första stoppet var hos laserkvinnan och den behandlingen behövde jag verkligen.

Sen var det lite annat jag skulle åka på, fick be om ursäkt för min förkylning och trötthet och jag tror det godtogs.

Blev lite väl mycket rännande med tanke på hur jag mådde, men jag är glad att jag åkte och får nu se vad som händer framöver!

Den som lever får se!

Igår runt 17-tiden åkte jag iväg mot Godby, det gick rätt bra att köra ut på min egenhändigt sandade backe faktiskt   

Det gick även bra fram till Näfsby, men där tog det stopp på det braiga när jag vek av på vägen som går tvärsöver.

Den var inga kul alltså! Det halkade, spårade och kanade.

Oftast gick det inte att köra mer än 40, ökade jag lite så bara gled det. Ibland gled det fast jag inte höjde hastigheten...över på andra sidan vägen. Jag måste haft en ängel   på axeln som såg till att jag inte fick möte de gångerna!

Det var sandat, men sandkornen låg inte där de borde legat alltså!

Jag brukar inte vara rädd när jag kör, men det var jag igår.

Så när jag skulle åka hem från Godby tog jag den längre, men mycket isfriare vägen via stan hem!

Min uppfartsväg är en enda iskana nu och till på det är en del av den en backe också...som är rena iskanan just nu.

Funderade på hur tusan jag skulle ta mej upp för den och hämta sand.

Det löste sig genom puslande genom oplogad snö, tidvis gick den upp till knäna!

Konditionen är tydligen bättre nu, äntligen, för jag orkade med eb längre bit pulsande i snö.

Kom fram till tunnan med sand och sandade backen rätt rejält, går i alla fall att gå där nu, få se hur det går att köra där   

Jag är trött och lite darrig nu, men inte alls lika hostig som jag vart vid minsta lilla ansträngning tidigare. Hoppas verkligen det fortsätter åt det bättre hållet nu, men det är väl bäst att lägga till: *peppar, peppar*

Ja eller värre än vanligt då ;)

Och det som gör mej galen är förkylningen och dess konstigheter.

Snor- och hostläget börjar bli bättre *peppar, peppar*, men igår började lederna bråka. Antar att det också hör till, eftersom jag haft det en gång tidigare under förkylningen.

Idag gör det ont, spänner och är stelt i ena skulderbladet. Drar lite upp mot nacken också, så jag blir lite rädd för nackspärr om jag rör mej lite för snabbt.

Konditionen är ännu rätt usel och energi vet jag knappt vad det är mera!

Men imorgon blir det till att försöka lägga galenskaperna på hyllan och ta i livet igen...hoppas förkylningen går med på det nu!

Igår kväll var jag och såg på teater, min gudson var med på scenen.

Samtidigt fick jag umgås med hans mamma och hans två bröder.

Janå, den yngsta modellen sprang väl sisådär ett maratonlopp medans vi var där så honom såg man mest luftdraget av och den mellersta var med kompisar...så ja, jag träffade dem ju i alla fall

Duktiga var de i alla fall på scen och bitvis riktigt roliga

Det var på Vikingaåsens skola vi var och för mej blev det en nostalgitripp eftersom att de lokaler där skolan ligger nu, var mitt högstadie.

Min gudson har tex klassrummet där vi hade metallslöjd...eller jag hade aldrig det, men salen var där i alla fall.

För att nostalgin skulle bli ännu större så dök min skolkökslärinna, Titti, upp där också. Den här gången berättade jag för henne hur tacksam jag är över allt hon lärt mig och att gag tänker på henne nästan varje gång jag lagar mat.

Hon blev rörd och kontrade med att jag var en snäll och bra elev som hon minns väl. Jag undrade om jag inte var busig, men det sa hon att jag inte var.

Tydligen skötte jag mej där jag trivdes då! Jag trivdes mycket bra med Titti som lärare.

Hon sa även att jag gjort gott i det fortsatta livet, att hon följde med mej.

Synd att vissa tyckte att jag inte skulle fortsätta göra gott bara   

Åkte sen och handlade lite, borde gjort en riktig stor handling eftersom det mesta är slut, men handlingslappen låg hemma och jag hade ett trött huvud efter allt barnstoj.

Men jag fick hem det vikitgaste: morötter, bananer och kattmat   

Igår plockade jag ner julen efter många om och men.

Hela dagen gick trögt, men tillsist kom jag igång och nu är jullamporna nerplockade i sin låda...förutom dem som är ute. De är nämligen rätt insnöade så där nöjde jag med att dra ut kontakterna, nerpackningen får vänta till våren.

Själv var jag seg som tusan igår, fick ont i nacken och la mej på back-on-track filten, men trots det så blev det till migrän :(

Igår höll den sej till vänster sida, idag är den på höger :(

Den är inte så farlig den här gången *peppar, peppar*, men den är tröttande.

Ska pina ut mej själv och skotta snö...hur nu det går...måste kolla hur mycket det drivit vid garaget och om plogaren lämnat mycket vallar.

Jag behöver komma ut med bilen igen, ska på evenemang.

Och jag måste handla! Både morötterna och bananerna är slut och då är det nästan kris hemma hos mej!

....men har fått världens autostrada plogad fram nästan enda fram till huset???

Har ingen aning om vem som gjort det, men snällt var det!

Jag hörde ljudet från maskinen, men gick inte och tittade eftersom jag blivit så van med alla ljud från grävmaskiner och sånt här utanför.

Jag trodde det var grävarna som flyttade på sina maskiner liksom...

Det var en traktor och/eller en liten grävmaskin som fixade det i alla fall, för jag såg dem sen när de kom tillbaks från skogsvägen (det var nog den vägen de skulle fixa).

Men jag såg inte vem som satt i dem.

Hans och jag var just ut och inspekterade och han såg nöjd, men förvånad ut.

Skulle jag vetat det här så skulle jag ha beställt lite snöröjning vid garaget också   

Skyfflade undan lite snö därifrån när jag var där *host, host*. Måste ut med bilen, men det finns risk för att jag fastnar   

Men snällt var det att göra en insats för minska min insnöning i alla fall :)

Tack, vem ni än är!